ÄT 2

= ägglossningstest dag 2. 

Japp, jag är äntligen där! =D 

Jag valde clearblues digitala efter massa funderande och läsning om olika, kändes som att det passade mig bäst och det är faktiskt riktigt smidigt! 

Jag avskyr test där man ska vänta på strecket, och man står och vinklar och grejar, undrar om man inbillar sig och bara ser ett "spökstreck" osv osv. 

Så jag känner mig nöjd! :) 

Och pirret i magen är tillbaka, längtan och undran. Tankarna har satt igång i sitt ekorrhjul. 

Såklart smyger sig tankarna på om det inte lyckas, vad gör vi då? Men jag försöker skjuta undan dom, och försöker vara så positiv som möjligt. 

Börjar jag fundera så blir det inte bra, och risken finns att jag bara går runt och oroar mig istället. Nu gäller det att bara andas, ta dag för dag och steg för steg. 

Snart dags!

Den röda veckan började igår! Vilket innebär att det inte alls är långt kvar nu! :D (när ser man någonsin fram emot mensen så mycket som tex nu?) 

Kontaktade IVF idag för att dubbelkolla allt, jag gillar framförhållning! Det är viktigt för mig, och just med sådan här sak känns varenda detalj viktig. ;) 

Kortison tabletter och progesteron vaggisar får jag börja med samma dag som återföringen av ägget. 

Och infaller återförandet (efter uträkning) på en söndag, så får vi lov att vänta till efter nästa mens. Så det verkar som att dom även gör det på lördagar??? Jag fattade inte.. 

Om jag får utslag på stickan en fredag gör inget, och infaller det på en helg så skulle jag bara ringa på måndagen. 

Det känns bra! Det var den biten jag mest var osäker på. 

Det känns lite si så där att man får veta om ägget klarat sig eller inte först på plats, att man måste komma hela vägen dit. Jag trodde dom ringde och meddelade sånt? Så då vet man ju inget förrän man är där.. 

Nej! Jag ska inte fundera alls så mycket på det här känner jag. :) Det är lätt att man fastnar i ekorrhjulet med alla tankar och känslor. Så nu ska jag andas, och bara ta dag för dag. 

Den här gången har jag bestämt mig för att inte berätta vilken dag det blir, och eftersom jag har vänner som även läser bloggen - så kommer jag inte skriva här heller. 

Jag väljer att göra så eftersom vi bara har ett ägg som vårt hopp vilar på, och jag vet inte alls hur jag kommer reagera om det inte går vägen... Överlever det inte, så vill jag inte få en massa frågor om hur det gick osv så fort jag kommer hem. Utan då vill jag nog få låta det hela sjunka in i lugn och ro. Min önskan är dessutom att hålla det hemligt till minst v.12 om det går, men med senaste så syntes det redan i v.8 att jag var gravid. =P Men OM det går, så kommer jag hålla det hemligt så länge som möjligt. 

Jag kommer såklart uppdatera här om hur det gick efter en viss tid, helt klart. Jag kommer nog skriva inlägg hela tiden också, men inte publicera dom på direkten. ;) 

Januari -14

Äntligen nytt år, och äntligen är månaden här! Som jag väntat och längtat! ;) 

Men, som av olika skäl, kanske inte blir "den" månaden - utan det kanske blir i början av februari istället. 

Min mens bestämde sig för att bli hela 4 dagar försenad, vilket kanske inte kan tyckas vara så farligt. Det är det inte heller, egentligen. Förutom att det också skjuter på allting, fyra dagar. Jag har mens väldigt länge, oftast 8-9 dagar. Så för mig, och min cykel, blir dom där fyra dagarna mycket. Hoppas ni hänger med på vad jag menar. :) 

Jag hade kunnat hinna med början av januari här, för det hade stämt med min ägglossning. Bara det att kliniken har stängt till 7:e, så det var bara att räkna bort. Beroende på om min mens håller sin "utsatta" tid, och ägglossningen infaller så att inte återförandet av ägget enligt beräkning infaller på helg - så kan jag KANSKE hinna med innan Januaris slut. 

Men med min vanliga tur, så kommer jag säkert få vänta på mensen i februari. 

Ja.. Som tidigare sagt, det är inte så "bara" det här med att bli gravid. 

Det jobbiga är att jag också just nu har väldigt många väninnor som är gravida, även kusiner. Suget blir så mycket större, och jag längtar efter den där bebiskulan igen. ;) Ingen utav dom vet om våran situation, att vi måste ha hjälp för att kunna bli gravid. Så ibland blir det lite jobbigt att höra deras jämmer och gnäll, att det är så drygt att vara gravid. Och en del blir gravida bara dom ser på ett par kalsonger och gnäller över det. 

Det gör att man sitter där och tänker irriterat "var glad över att du kan bli gravid naturligt, överhuvudtaget och utan större ansträngningar". Det  ÄR känsligt, även när man har barn redan. En del förstår bara inte, dom kan inte ens tänka sig för. 

Nu menar jag inte bara när det gäller mig, jag menar i allmänt. Man vet aldrig vem man sitter bredvid, deras situation, vad dom går igenom. 

Hur ont det gör i dom. 

En del, kan inte få barn alls..