Beslutet bär mig lite emot, jag ville helst inte skjuta upp det. Men pga privata skäl i familjen, som just nu behöver vår tid, så inser jag att det är ett klokt beslut. Min energi måste just nu användas till annat.
Eftersom vi inte kan bli gravid själva, så innebär ju det en process. Det är inte så "bara" och heller inte så enkelt. Det är påfrestande psykiskt att behöva genomgå en behandling för att kunna bli gravid, lägga det i någon annans händer. Acceptera att det inte sker naturligt.
Det känns såklart jätte tråkigt att det nu inte blev som tänkt, vi längtade bägge två och såg fram emot återföringen.
Men ibland sker saker och ting som gör att man måste vänta liiite till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar